Den ofrivillige CTO:n

I dag öppnar du ett AI-verktyg, beskriver din idé och vips har du något som liknar en fungerande produkt innan arbetsdagen är slut. Så varför betala för en SaaS-lösning som gör nästan det du behöver, när en anställd kan snickra ihop något eget som löser just ditt problem på nolltid?

Allt fler blir medvetna om kraften i AI-verktygen, och naturligt nog svänger pendeln mot att vi bygger mer (allt?) själva. Men en pendel har en tendens att svänga tillbaka, och i det här fallet kommer den att göra det när vi har lärt oss mer om vad som händer efter att vi har vibbkodat fram vår drömlösning. När vi tittar på resultatet – blev AI-skapelsen det vi hade tänkt oss?

Jag ser det allt oftare i möten med kunder och potentiella partner. De har byggt något själva. Vibbkodat fram det med ett AI-verktyg. De har löst ett irriterande problem, och kollegorna älskar det. Ryktet sprids och fler användare strömmar till. En annan avdelning vill också ha tillgång. Det doftar framgång. Sedan kopplas lösningen till ett CRM, och plötsligt finns det massor av känsliga data i systemet. En chef upptäcker hur användbart verktyget är och frågar om det kanske också kan erbjudas till kunderna. Ditt lilla experiment har blivit något hela företaget är beroende av.

De frågor som borde ha kommit innan du byggde något kommer i de här fallen ofta efteråt i stället. Vem är egentligen ansvarig för lösningen som tog dig en eftermiddag att bygga? Vem tar hand om säkerheten? Vad händer när en integration slutar fungera? Vem hanterar API-ändringar och ser till att data behandlas korrekt och säkert? Vem dokumenterar lösningen? Och vad händer den dag personen som byggde alltihop slutar?

Grattis, du är vår nya CTO!

Det enda problemet är att den ivriga vibbkodaren redan hade ett jobb. Kanske inom försäljning, ekonomi, kommunikation, HR eller innovation. Den här personen var helt enkelt nyfiken, lite orädd och bra på att få saker att fungera. Det gör AI till en perfekt match.

Och när verktyget faktiskt visar sig göra jobbet bättre och får allt fler användare, kommer önskemålen naturligt. Kan vi få en knapp här? Kan det kopplas till Teams? Kan kunderna logga in? Kan vi skicka data till ekonomisystemet? Kan vi inte bara lägga till personnummer också?

Plötsligt är det du – som tog på dig att bygga en lösning för att effektivisera ditt eget jobb – som också förvaltar den. Tack vare din nyfikenhet har du blivit organisationens ofrivillige CTO, och organisationen har skaffat ännu ett mjukvarusystem som måste hållas vid liv.

Behöver du ens en techpartner nu när du kan bygga allt själv?

Pendeln svänger tillbaka mot en värld där vi blir bättre på att förstå vad vi faktiskt ska bygga själva och vad vi ska överlåta åt någon annan.

Ibland ska du bygga det själv, medan det andra gånger redan finns en SaaS-lösning som uppfyller behovet. Och ibland har det lilla experimentet blivit så viktigt, komplext eller affärskritiskt att det behöver människor som verkligen förstår tekniken och kan ta ansvar för den.

Rollen som utvecklingspartner kommer förmodligen att förändras och handla mer om strategiska beslut och produktutveckling på en högre nivå. När ska du köpa en färdig lösning, och när ska du bygga själv? Och vad händer när ditt lilla experiment faktiskt har blivit en produkt som måste förvaltas enligt alla krav på säkerhet, skalning, bra UX och UI, drifttid och mycket mer?

Självklart kommer vi att bygga mer själva i framtiden. Men vi kommer också att återupptäcka varför standardisering och ordentlig förvaltning har ett värde. Säkerhet, dokumentation, uppdateringar, integrationer, support och kontinuitet är otroligt spännande saker för alla – men det är otroligt skönt när någon som faktiskt vet vad den gör ansvarar för dem.

Det är lite som med Spider-Man: med stor makt följer stort ansvar.

Och det gäller tydligen också den där AI-lösningen du snabbt satte ihop efter träningen i torsdags.

Läs artikeln på kode24.no (endast på norska)